Most Popular Books by Sigrid Undset

The story of Fru Hjelde, an actress who abandons in a burst of passion her successful career and marries a man with whom she had little in common. After the passing of ten years, Uni—as Fru Hjelde is called—finds that her husband and five children have become, not an impetus, but rather an intractable obstacle to a life of fulfillment. Eager for diversion, Uni finds the opportunity to expand her world after a chance encounter with a charming acquaintance from her past.

Sigrid Undsets novellsamling På livets skuggsida från 1912 skildrar orättvisa och fattigdom. Lagerarbetaren Simonsen förlorar sitt arbete, den begåvade sömmerskan har lägre ställning än de fina fruarna som bär hennes vackra kjolar, men de är särskilt noga med att betala för sig. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

En el perenne invierno de la Escandinavia medieval, la joven Vigdis se enamora perdidamente de Ljot, un marinero islandés descarado, audaz en la batalla y sensible a la poesía. La atracción es mutua, pero Ljot se aprovecha de la ingenuidad de la joven, quien es violentada por el hombre al que habría querido amar. Vigdis se verá desde ese momento, aunque no logre extirpar su amor por Ljot, dominada por un tremendo deseo de venganza. A pesar de que logra reconstruir su vida y restaurar el honor de su familia, conservando su independencia en un mundo gobernado por hombres, el paso de los años no acabará trayendo la ansiada serenidad a su existencia. Se dirigirá, de manera irremediable, al más cruel de los desenlaces. Más de una década antes de la publicación de la trilogía Cristina, hija de Lavrans, Sigrid Undset, Premio Nobel de Literatura, escribió La saga de Vigdis, relato breve y conmovedor traducido en esta edición por primera vez al castellano desde el noruego original.

Obra cumbre de la escritora noruega Sigrid Undset (1882-1949), Cristina, hija de Lavrans está considerada la mejor novela histórica del siglo XX. Narra la vida de Cristina, una joven inmersa en un mundo de pasiones y desesperanzas. Ambientada en la Noruega del siglo XIV, la obra recoge a través de un variado elenco de personajes un paisaje donde la fe aún convive con los restos de las costumbres paganas. Sigrid Undset recibió el Premio Nobel de Literatura en 1928.

"Det året Kristin fyllde femton år på våren stämde Lavrans Björgulfsson och riddar Andres Gudmundsson av Dyfrin möte på Holledis ting. De avtalade då att Andres andre son, Simon, skulle fästa Kristin Lavransdotter och få Formo, som var herr Andres arvegård på mödernet." Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den första delen, Kransen (1920), följer vi den unga Kristin som blir lovad till faderns vän Simon Darre. Men under sin tid som ungsyster i klosterskolan råkar hon en dag illa ut och räddas i sista stund av den stilige riddaren Erlend. Kristin blir förälskad, trots att den högättade unge mannens rykte är tvivelaktigt och att deras förhållande riskerar att få våldsamma konsekvenser för deras respektive familjer. Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet. "Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer." Ur Gun-Britt Sundströms förord.

"Då hon kastat sig i Kristians armar var det ju för att hon oklart hoppats, att hans starkaste smekningar, hans hårdaste famnande skulle kväva hennes egen, vilda, vanmäktiga trängtan. Men å, den levde ändå." Denna novellsamling skildrar inlevelsefullt en rad olika kvinnors längtan efter ett bättre liv. Ett liv som skiljer sig från deras gråa verklighet, präglad av sociala orättvisor och begränsade möjligheter. Den lyckliga åldern gavs ut 1908 och utspelar sig i Oslo. Sigrid Undset (1882-1949) var en norsk författare som är mest känd för sin trilogi Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelprisetet i litteratur 1928. Utöver medeltidsberättelser skrev hon även samtidsprosa och är en av den norska nyrealismens största författare.

Med en kulturhistorisk skildring af Norge i det 14. århundrede som baggrund fortælles om den karakterstærke, selvrådige Kristin, der efter et liv som hustru og moder til sidst lærer at gå forsagelsens vej

Essays. Undertit.: 1910-1919. Dette er det første av fire bind med essays og artikler av Sigrid Undset. Vi kan her følge utviklingen i livet hennes og hvordan hun tenkte fra hun var 28 til hun var 37 år. Hun skriver blant annet om utlandet, om ekteskap, kjærlighet, forholdet mellom foreldre og barn og om forfattere hun selv satte pris på. 442 s. Ib. 2004.

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Kristin och Erlend har äntligen kunnat gifta sig och nu ska hon få leva ett lyckligt liv som husmor på Husaby gård. Men att leva med Erlend blir inte helt som hon hade tänkt sig. Deras olikheter blir allt tydligare - han fokuserar på jordelivets belöningar medan hon söker sig närmare Gud och rättfärdigheten. Erlends hetsiga temperament och rastlöshet sätter Kristins kärlek på prov och frågan är om hon kan glömma och förlåta. Med sin levande och detaljerade skildring av karaktärer och miljöer, fångar Undset läsaren och tar oss med på en resa genom en kvinnas kamp för självständighet och personlig integritet. Det är en gripande och tidlös berättelse om identitet, lojalitet och modet att följa sitt hjärta. Husfrun är den andra delen i trilogin om Kristin Lavransdotter, efter den inledande Brudkronan. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter oft framhålls som den främsta.

Fru Märta Oulie är Sigrid Undsets debutroman, först publicerad 1907. När Märta träffar Otto utbildar hon sig till lärare. De gifter sig och får fyra barn, men Märtas tankar om sin otrohet börjar alltmer att kväva henne. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Olav Audunsson och hans barn är den andra och sista boken om Olav som fortsätter kampen för att försöka förstå livet och de starka krafterna som driver människan. Handlingen tar plats på och kring Oslofjorden när 1200-talet övergår till 1300-tal. Denna historiska roman av Sigrid Undset kom ut första gången 1927. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Olav no había dormido y estaba escuchando el juicio que su hijo se había formado sobre su vida. Al mismo tiempo se presentaba a su espíritu una visión en medio del delirio de la fiebre. Este delirio, sin embargo, no era lo suficientemente violento para que no se diera cuenta de las cosas. En él Olav veía un campo lleno dew cardos, de umbellas y de madroños. Las malas hierbas elevaban atrevidamente hacia el sol sus flores amarillas y rojas, y el buen grano crecía tan mal que apenas se daba uno cuenta de que había sido sembrado. Pero, en el campo, alguien avanzaba... Unas veces Olav creía ver a su ángel de la guarda, y otras reconocía a Eirik... Era un amigo que no preguntaba si el moribundo le había cuasado perjuicio, sino que sólo pensaba en levantar las pobres espigas que veía entre los cardos no hubiera debido ser así. La vida de Olav hubiera debido ser como un campo de cebada muy blanca, muy clara, esperando al segador. Pero allí, en el campo, había alguien que había encontrado un puñado de espigas y las pondría en la balanza.

Sigrid Undsets Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis är en historisk roman från 1909. Den unga norskan Vigdis lever i en värld dominerad av män och våld. Hon möter islänningen Ljot och blir förälskad. Men han vill inte vänta på att hon ska bestämma sig för att bo tillsammans med honom, och tar makten i egna händer. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

"Det var hennes fasta föresats att från henne skulle aldrig hennes husbonde få höra ett ord som han kunde uppfatta som att hon klandrade hans handlingar eller klagade över det öde han hade dragit över sig själv och sina söner. Men då var det inte lätt att få deras far att förstå detta: hans söner måste vänja sig vid att arbeta själva här på gården." Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den tredje och avslutande delen, Korset (1922), följer vi Kristin när hon slutligen konfronterar Erlend med hans osanningar, vilket får till följd att han rider från gården. När Kristin inser att han inte tänkt återvända beslutar hon sig för att söka upp mannen som hon delat hela sitt vuxna liv med och försöka nå tillbaka till kärleken. Men i landet seglar snart stora orosmoln upp nyheten sprids om en sjukdom så hemsk att den hotar hela hennes familj. Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet i första delen. "Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer." ur Gun-Britt Sundströms förord.