Best Selling Books by Sigrid Undset

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Fru Märta Oulie är Sigrid Undsets debutroman, först publicerad 1907. När Märta träffar Otto utbildar hon sig till lärare. De gifter sig och får fyra barn, men Märtas tankar om sin otrohet börjar alltmer att kväva henne. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

"Det året Kristin fyllde femton år på våren stämde Lavrans Björgulfsson och riddar Andres Gudmundsson av Dyfrin möte på Holledis ting. De avtalade då att Andres andre son, Simon, skulle fästa Kristin Lavransdotter och få Formo, som var herr Andres arvegård på mödernet." Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den första delen, Kransen (1920), följer vi den unga Kristin som blir lovad till faderns vän Simon Darre. Men under sin tid som ungsyster i klosterskolan råkar hon en dag illa ut och räddas i sista stund av den stilige riddaren Erlend. Kristin blir förälskad, trots att den högättade unge mannens rykte är tvivelaktigt och att deras förhållande riskerar att få våldsamma konsekvenser för deras respektive familjer. Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet. "Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer." Ur Gun-Britt Sundströms förord.

Sigrid Undsets novellsamling Den lyckliga åldern från 1908 skildrar kvinnor i Oslo som är besvikna på det äktenskaplig livet och längtar efter frihet. Utöver titelnovellen ingår även Ett halvt dussin näsdukar, En främling och Drömmar. I svensk översättning av Vera V Kræmer. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Sigrid Undsets novellsamling På livets skuggsida från 1912 skildrar orättvisa och fattigdom. Lagerarbetaren Simonsen förlorar sitt arbete, den begåvade sömmerskan har lägre ställning än de fina fruarna som bär hennes vackra kjolar, men de är särskilt noga med att betala för sig. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Kristin Lavransdatter er beretningen om den smukke Kristins liv fra fødsel til død i middelalderens Norge, et liv præget af stor kærlighed, fortvivlelse og dyb tro. Kristin er en stolt kvinde, født med et usædvanligt varmt, krævende og gavmildt sind. Kristin Lavransdatters forældre har bestemt, at hun skal gifte sig med Simon Andressøn, søn af en ridder og et godt parti tillige. Men inden giftemålet må Kristin på grund af sin unge alder tilbringe et år i kloster i Oslo. Her møder hun den smukke Erlend Nikulaussøn, ridder og af ædel byrd. De forelsker sig inderligt i hinanden, og Kristin ved, at det er Erland hun vil tilbringe sit liv med. Derfor er det med sorg i hjertet, at hun trodser sine forældre og bryder sit ægteskabsløfte til Simon. Kristin og Erland gifter sig og får sammen otte sønner. Men hele sit liv kæmper Kirstin med en stor skyldfølelse overfor både sine forældre og Gud. Fortællingen om Kristin Lavransdatter skildrer slægten op gennem generationer med Norges historie og natur omkring år 1300 som fængslende baggrund. KRANSEN er første bind i Sigrid Undsets trilogi om Kristin Lavransdatter, der yderligere består af romanerne Husfrue og Korset. Trilogien udkom i perioden 1920-22 og blev filmatiseret af Liv Ullman i 1996. "De tre bind er på tilsammen næsten 1000 sider – men romanen taber ikke på noget tidspunkt højde. Handlingen er medrivende og dramatisk. Her er stor og vedvarende kærlighed – mellem kvinde og mand, mellem forældre og børn, mellem venner. Her er sorg, lidelse og død. Her er svigt og sammenhold. Personerne er sammensatte – de er overbevisende beskrevet som mennesker på godt og ondt." - Litteratursiden "Kristin Lavransdatter er en lyst for læseren, og den er en af de romaner, som man vender tilbage til mange gange i sit liv. Det skyldes nok, at romanen, selv om den er en historisk roman, i så høj grad også er styret af det moderne menneskes - især den moderne kvindes - længsler." - Forfatterweb "Historien om Kristin Lavransdatter er et af de smukkeste kvindeportrætter i verdenslitteraturen." - Gitte Raaschou, bibliotekar Sigrid Undset (1882-1949) blev født i Kalundborg og opvoksede i Norge. Hun modtog nobelprisen i litteratur i 1928.

Olav Audunsson och hans barn är den andra och sista boken om Olav som fortsätter kampen för att försöka förstå livet och de starka krafterna som driver människan. Handlingen tar plats på och kring Oslofjorden när 1200-talet övergår till 1300-tal. Denna historiska roman av Sigrid Undset kom ut första gången 1927. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

"Det var hennes fasta föresats att från henne skulle aldrig hennes husbonde få höra ett ord som han kunde uppfatta som att hon klandrade hans handlingar eller klagade över det öde han hade dragit över sig själv och sina söner. Men då var det inte lätt att få deras far att förstå detta: hans söner måste vänja sig vid att arbeta själva här på gården." Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den tredje och avslutande delen, Korset (1922), följer vi Kristin när hon slutligen konfronterar Erlend med hans osanningar, vilket får till följd att han rider från gården. När Kristin inser att han inte tänkt återvända beslutar hon sig för att söka upp mannen som hon delat hela sitt vuxna liv med och försöka nå tillbaka till kärleken. Men i landet seglar snart stora orosmoln upp nyheten sprids om en sjukdom så hemsk att den hotar hela hennes familj. Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet i första delen. "Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer." ur Gun-Britt Sundströms förord.

Olav no había dormido y estaba escuchando el juicio que su hijo se había formado sobre su vida. Al mismo tiempo se presentaba a su espíritu una visión en medio del delirio de la fiebre. Este delirio, sin embargo, no era lo suficientemente violento para que no se diera cuenta de las cosas. En él Olav veía un campo lleno dew cardos, de umbellas y de madroños. Las malas hierbas elevaban atrevidamente hacia el sol sus flores amarillas y rojas, y el buen grano crecía tan mal que apenas se daba uno cuenta de que había sido sembrado. Pero, en el campo, alguien avanzaba... Unas veces Olav creía ver a su ángel de la guarda, y otras reconocía a Eirik... Era un amigo que no preguntaba si el moribundo le había cuasado perjuicio, sino que sólo pensaba en levantar las pobres espigas que veía entre los cardos no hubiera debido ser así. La vida de Olav hubiera debido ser como un campo de cebada muy blanca, muy clara, esperando al segador. Pero allí, en el campo, había alguien que había encontrado un puñado de espigas y las pondría en la balanza.

Kristin och Erlend har äntligen kunnat gifta sig och nu ska hon få leva ett lyckligt liv som husmor på Husaby gård. Men att leva med Erlend blir inte helt som hon hade tänkt sig. Deras olikheter blir allt tydligare - han fokuserar på jordelivets belöningar medan hon söker sig närmare Gud och rättfärdigheten. Erlends hetsiga temperament och rastlöshet sätter Kristins kärlek på prov och frågan är om hon kan glömma och förlåta. Med sin levande och detaljerade skildring av karaktärer och miljöer, fångar Undset läsaren och tar oss med på en resa genom en kvinnas kamp för självständighet och personlig integritet. Det är en gripande och tidlös berättelse om identitet, lojalitet och modet att följa sitt hjärta. Husfrun är den andra delen i trilogin om Kristin Lavransdotter, efter den inledande Brudkronan. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter oft framhålls som den främsta.

Obra cumbre de la escritora noruega Sigrid Undset (1882-1949), Cristina, hija de Lavrans está considerada la mejor novela histórica del siglo XX. Narra la vida de Cristina, una joven inmersa en un mundo de pasiones y desesperanzas. Ambientada en la Noruega del siglo XIV, la obra recoge a través de un variado elenco de personajes un paisaje donde la fe aún convive con los restos de las costumbres paganas. Sigrid Undset recibió el Premio Nobel de Literatura en 1928.

"Olavinlapset" – Sigrid Undset (käännös Impi Sirkka). Julkaisija - Good Press. Good Press on moneen tyylilajiin keskittynyt laajamittainen julkaisija. Pyrimme julkaisemaan klassikoita ja kaunokirjallisuutta sekä vielä löytämättömiä timantteja. Tuotamme kirjat jotka palavat halusta tulla luetuksi. Good Press painokset ovat tarkasti editoitu ja formatoitu vastaamaan nykyajan lukijan tarpeita ottaen huomioon kaikki e-lukijat ja laitteet. Tavoitteemme on luoda lukijaystävällisiä e-kirjoja, saatavilla laadukkaassa digitaalisessa muodossa.

This work has been selected by scholars as being culturally important, and is part of the knowledge base of civilization as we know it. This work is in the "public domain in the United States of America, and possibly other nations. Within the United States, you may freely copy and distribute this work, as no entity (individual or corporate) has a copyright on the body of the work. Scholars believe, and we concur, that this work is important enough to be preserved, reproduced, and made generally available to the public. We appreciate your support of the preservation process, and thank you for being an important part of keeping this knowledge alive and relevant.

Værket "Fru Hjelde" rummer Sigrid Undsets to noveller "Den lykkelige alder" (1908) og "Splinten av trold-speilet" (1917), der handler om den norske kvinde Unis liv i starten af det tyvende århundrede. Vi møder først Uni, da hun er ganske ung og endnu bor hos sine forældre. Verden ser ny og spændende ud gennem den unge piges øjne, og hendes drøm om et liv som kunstner tager form. I fortællingens anden del er Uni blevet gift med Kristian Hjelde. Nu er hun ikke længere bare Uni, men fru Hjelde, og kunsten skubbes ud i periferien af hverdagslivets mange pligter med mand, børn og husholdning. Sigrid Undset skildrer Unis store, svære kærlighed og de uforløste drømme levende og medrivende. Sigrid Undset (1882-1949) blev født i Kalundborg og voksede op i Kristiania (nu Oslo) i Norge. Hun skrev en lang række populære og anmelderroste romaner, noveller og essays og modtog nobelprisen i litteratur i 1928.

Essays. Undertit.: 1910-1919. Dette er det første av fire bind med essays og artikler av Sigrid Undset. Vi kan her følge utviklingen i livet hennes og hvordan hun tenkte fra hun var 28 til hun var 37 år. Hun skriver blant annet om utlandet, om ekteskap, kjærlighet, forholdet mellom foreldre og barn og om forfattere hun selv satte pris på. 442 s. Ib. 2004.

Sigrid Undsets Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis är en historisk roman från 1909. Den unga norskan Vigdis lever i en värld dominerad av män och våld. Hon möter islänningen Ljot och blir förälskad. Men han vill inte vänta på att hon ska bestämma sig för att bo tillsammans med honom, och tar makten i egna händer. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Die meistgelesene Autorin Norwegens - Nobelpreisträgerin Sigrid Undset. Marta Oulie hat ihren Mann betrogen. Überzeugt, ihre Ehe sei auf einem Tiefpunkt angelangt, fängt sie eine Affäre mit Henrik, dem besten Freund und Geschäftspartner ihres Mannes an. Aber es kommt ganz anders: Otto Oulie erkrankt an Tuberkulose. Marta und Henrik beschließen, ihre Beziehung zu beenden. Doch die Ereignisse überstürzen sich: Otto Krankheit spitzt sich dramatisch zu, seine zuvor blühende Firma gerät in Schwierigkeiten, und Marta muß feststellen, daß sie von ihrem Liebhaber Schwanger ist. In dieser Situation beginnt sie, Tagebuch zu führen. Sie will über sich und ihre Ehe Klarheit gewinnen. Sigrid Undsets erster Roman verursachte bei Erscheinen wegen seiner Freimütigkeit einen Skandal. Zugleich ist er ein lebendiges Zeitbild Norwegens des frühen 20. Jahrhunderts und das einzige lieferbare ins Deutsche übertragene Werk der preisgekrönten Autorin. REZENSIONEN "Eine ungewöhnlich reife Debütarbeit." "Die Autorin schreibt offen und ehrlich, wie nur wenige Frauen es sich trauen und sagt alles, was ihr auf der Seele brennt."